Vecka 15-16 2019

Här följer Eton Wall Games mest lyssnade låtar avseende vecka 15 till och med 16 2019. Spotify-spellistan hittas här.

  1. Bibio – ”Ode To A Nuthatch”
  2. The Smiths – ”Well I Wonder”
  3. Happy Mondays – ”God’s Cop”
  4. Louis Philippe – ”You Mary You”
  5. Mad Rey – ”Jaja Californien”
  6. Todd Rundgren – ”Lucky Guy”
  7. Airlock – ”Alpha”
  8. Bad Brains – ”Banned in D.C.”
  9. The Embassy – ”Handshake”
  10. The Go-Betweens – ”Bachelor Kisses” 

Bibios nya album Ribbons kom i förra veckan. Som vanligt när det gäller Stephen Wilkinson så är materialet tjusigt färgat, men på Ribbons faller han ner i en sån där vacker folk-fåra som Heron och Fairport Convention var så bra på att bemästra. ”Ode To A Nuthatch” är en litet instrumentalt stycke som snabbt är över, men så länge det pågår är allt precis som det ska.

”Well I Wonder” blev väldigt flitigt spelad i samband med The Smiths-rankingen som postades för några dagar sedan. Happy Mondays går väldigt i perioder för undertecknad men när ”God’s Cop” kastar sig fram ur gömmorna är det bara att kapitulera. Kanske det bästa spåret på Madchester-klassikern Pills ‘n’ Thrills and Bellyaches, rakt igenom bländande.

Louis Philippes ”You Mary You” släpptes på él Records 1987. En riktig skönhet och, i hård konkurrens, topp 10 av allt som kom ut på él. Jag noterade precis att en annan av bolagets finaste skapelser, ”Mad” med The King of Luxembourg, fanns med på listan över mest lyssnade vecka 12.

Todd Rundgren var senast med i veckosammanfattningarna vecka 6-7, dock inte med ”Lucky Guy”. Som vanligt med Todd så är det oerhört melodiöst och svårt att värja sig ifrån.

Det råder nästan lite anarki i Mad Reys ”Jaja Californien” från tolvan Hôtel La Chapelle men det är bara i dess favör. Airlock är andra generationens trip-hop och trots att albumet Drystar från tidigt 00-tal slirar här och var så skulle en låt som ”Alpha” inte kännas främmande i samma gäng som det bästa från Portishead.

Bad Brains ska enligt legenden ha blivit bannlysta från punkscenen i Washington DC, därav explosionen ”Banned in D.C” som ingår på deras självbetitlade debutalbum från 1982.

The Embassy gjorde förra årets bästa skiva, White Lake. ”Handshake” var ett av de bästa spåren och så här ett par månader senare är den fortfarande beroendeframkallande.

Finaste The Go-Betweens, så mycket perfektion, så mycket kärlek. Jag kommer ibland på att jag lyssnar alldeles för lite på australiensarna. ”Bachelor Kisses” från 1984 kom med som tionde spår i den här sammanfattningen. Det är tveksamt om det har funnits något annat låtskrivarpar utöver McLennan/Forster som kunde vara så här bitterljuva tillsammans.

Vecka 12 2019

Gudu-Records.jpg

Här följer Eton Wall Games mest lyssnade låtar avseende vecka 12 2019. Spotify-spellistan hittas här.

  1. Peggy Gou – ”Starry Night”
  2. Fleece – ”On My Mind”
  3. Morrissey – ”My Love Life”
  4. The Wannadies – ”Easier To Sing”
  5. Orange Juice – ”Louise Louise”
  6. Prince – ”Gotta Broken Heart Again”
  7. Red House Painters – ”Grace Cathedral Park”
  8. The King of Luxembourg – ”Mad”
  9. The Smiths – ”This Night Has Opened My Eyes”
  10. The Von Bondies – ”Cass & Henry”

Nytt från Peggy Gou, det var på tiden. Peggy har mest agerat reklampelare för Nike, Porsche och fan och hans moster under den senaste tiden, men det är nu förlåtet när ”Starry Night” är ute. Spåret kommer att finnas med på EP:n Moment som släpps i april på Peggys eget nystartade bolag Gudu. Skivan går redan nu att förhandsboka på exempelvis Phonica eller deejay.de.

”On My Mind” med Fleece är något som jag av en tillfällighet upptäckte i onsdags. Låten ingår på albumet Voyager från 2017 och råkar vara väldigt beroendeframkallande. Det är den typen av renodlad pop som många försöker sig på men som få bemästrar. Är en sommar-spellista under uppbyggnad? Släng in ”On My Mind”.

Två av veckans låtar har först på senare tid dykt upp på Spotify, ”Mad” med The King of Luxembourg från albumet Royal Bastard (1987) och ”Easier To Sing” med The Wannadies. Att ”Easier To Sing” äntligen finns tillgänglig är bara det en ren fröjd, jag skulle gå så långt att kalla den The Wannadies bästa låt. Vad gäller ”Mad” så har jag, med glädje bör tilläggas, hållit tillgodo med Harpers Bizarres original från 1968. Jag har dock tillbringat alltför många somrar med Simon Turners version, totalt oumbärlig. Up the King of Luxembourg!

”Grace Cathedral Park” ligger som första spår på Red House Painters mästerliga andra album, mer känt som Rollercoaster. Här hittar vi även ”Katy Song”. Jag tror att jag släpper ”Katy Song” den här gången, annars riskerar den här texten att bli alldeles för omfattande. ”Grace Cathedral Park” doftar solig vårdag och är en av Red House Painters bästa. Jag bortser alltid från att Mark Kozelek verkar vara en skitstövel, vilket han även visat prov på båda gångerna jag sett honom live, och fokuserar istället på att spela Rollercoaster flitigt om någon månad när våren är i antågande.

Både The Smiths och Morrissey är med här, och även Prince. Enastående ”Louise Louise” med Orange Juice fick vara med på ett hörn, givetvis den tidiga inspelningen som man kan hitta på The Glasgow School. Rip It Up-versionen är lite för slipad. Avslutningsvis, det bästa från den där Detroit-scenen som blomstrade tidigt 00-tal. The Von Bondies album Lack of Communication från 2001 och mer specifikt spåret ”Cass & Henry”.