
Årets bästa låtar hamnar här, Eton Wall Game 2021. Spellistan uppdateras kontinuerligt under året. När det gäller material som inte finns tillgängligt på Spotify eller om det exempelvis rör sig om en återutgåva så är detta istället länkat i texten.
- Saint Etienne – ”Pond House” (låt)
- HATT.D – ”A Rainy Sunday Afternoon” (låt)
- Arandel – ”Octobre” (låt)
- The Martial Arts – ”Bethany” (låt)
- Bleachers – ”What’d I Do With All This Faith” (låt)
- Le Pain – ”Troisième Groupe” (låt)
- Glass Beams – ”Kong” (låt)
- Morgan Wright feat. 3NDLES5 – ”I Think of You” (låt)
- mazie – ”dumb dumb” (låt)
- mazie – ”make believe” (låt)
- Cody Currie & Eliza Rose – ”Flame” (låt)
- Andrew Wasylyk – ”Avril Hydrangeas” (låt)
- Riddim Research Lab – ”Searching For Gold” (låt)
- Virginia Astley – From Gardens Where We Feel Secure (album, återutgåva)
- Rosie Turton – ”Part II” (låt)
- Helvetia – ”Jumper” (låt)
- King Tubby meets The Ring Craft Posse – ”Braeton” (låt)
- The Chemical Brothers – ”The Darkness That You Fear” (låt)
- farewell & Rook1e – ”the thought of you” (låt)
- Jenevieve – ”Midnight Charm” (låt)
- Nordista Freeze – ”All I Wanna Do” (låt)
- Parannoul – ”Analog Sentimentalism” (låt)
- Mt. Misery – ”Once Home, No Longer” (låt)
- Clairo – ”Blouse” (låt)
- Jeff The Fool – ”Tea for Two” (låt)
- Baltra – ”Private Paradise” (låt)
- Burrito Brown – ”Lemon Love Affair” (låt)
- Okvsho – ”Joga Bonito” (låt)
Jag såg juli som en mellanmånad, främst för att tidigare månader varit så pass starka. Under dagen drog jag en genomlyssning av låtarna ovanför och insåg att några av årets hittills starkaste spår finns med här.
Först, det mest uppenbara. Saint Etienne släpper nytt album i september och det första spåret därifrån, ”Pond House”, dök upp häromdagen. Föregångaren Home Counties från 2017 är ett jättefint album. Problemet är att jag sällan lyssnar på det mer än en strölåt här och där. På ”Pond House” är det omåttligt sensommarvått. Efter ungefär en minut glider man över i en dub-orgasm som gör att jag köper det här med ett inre jubel. Det hade inte spelat någon roll om man i resterande två minuter tappade det totalt. Det kommande albumet I’ve Been Trying To Tell You ska vara uppbyggt kring samplingar, det har inte hänt sedan Foxbase Alpha (1991) och So Tough (1993). En film blir det också, regisserad av Alasdair McLellan. Det ska även finnas ett koncept kring det sena 90-talet i hela det här projektet men nu är det faktiskt hög tid för besinning. Det är flera år sedan jag såg fram emot ett nytt släpp så här mycket och just nu låtsas jag att resultatet blir ett album i mängden.
Arandel leker med Bach i ”Octobre”, Morgan Wright blev förvånansvärt beroendeframkallande, Virginia Astley kom med en nyrelease av From Gardens Where We Feel Secure, något av det mest brittiska som finns utöver en stiff upper lip eller att be om ursäkt för att någon springer in i dig någonstans på Northern line. Parannoul och ”Analog Sentimentalism” låter som en blandning av ”Lazy Day” med The Boo Radleys samt valfri låt med Ride. Givetvis är det väldigt bra. Välkommen augusti.