WE’VE ALREADY SAID GOODBYE

En del låtar tar aldrig det där sista steget ut i rampljuset, de får leva med att få sitt öde beseglat när andra artister gör om deras ögonstenar till listmaterial. Dags för Bessie Banks och The British Invasion.

När man pratar sextiotalssoul är det inte ofta som Bessie Banks hamnar på tapeten, vilket är förståeligt då hon inte har en särskilt diger katalog att vifta med. Dock så är hon skyldig till att sjunga in något av det mest oemotståndliga som lämnat högtalaren på en transistorradio.
”Go now” producerades av Leiber/Stoller, ett av de främsta låtskrivarpar världen har skådat. Bessie Banks framgång var huggen i sten, trodde man. Men vissa saker slår fel. Den 7 februari 1964 förändrades musikvärlden för alltid, The Beatles specialchartrade plan Pan Am Flight 101 från London tar mark på JFK Airport i New York. Fyra unga män på väg till det stora landet i väst, totalt ovetandes om vad denna resa kommer att innebära. Bara månader innan vägrade amerikanska skivbolag att ge ut bandets brittiska singlar i USA, den klara uppfattningen var att detta material aldrig skulle sälja. 1963 hade ”She loves you” spelats upp i tonårsprogrammet American Bandstand, vilket ledde till skrattattacker bland amerikanska tonåringar när dessa såg bandets frisyrer. Det fanns till och med tvivel i det egna lägret. Halvvägs över Atlanten yppade en tveksam George Harrison de klassiska orden:

They’ve got everything over there, what do they want us for?

Då det råder tumult på flygplatsen med cirka 3000 personer på plats för att ta emot dem blir bandet konfunderade när de tittar ut genom flygplansfönstren. Genast dras slutsatsen att presidenten eller någon annan viktig person ska landa, vilket inte är fallet.
Två dagar senare, den 9 februari, gör man sitt första framträdande på The Ed Sullivan Show, landets största underhållningsprogram. Man får ha i åtanke att det bara är ett par månader sedan president Kennedy mördades i Dallas, landet befinner sig fortfarande i chocktillstånd. Men när 45% (73 miljoner) av USA’s befolkning den kvällen ser och hör ett band från Liverpool ta de första tonerna av ”All my loving” så förändras inte bara populärmusiken, landets egna artister är nu utsatta för ett stort hot. The British Invasion ser dagens ljus.

Ett stort antal brittiska band invaderade nu de amerikanska listorna och vågen får namnet The British Invasion. The Rolling Stones, The Kinks, The Yardbirds och The Moody Blues för att nämna några. Denna överlägsenhet på listorna normaliserades egentligen inte riktigt förrän 1966-67. Ett exempel på denna våg av brittisk musik kan ges genom att helt enkelt kika på den amerikanska Billboard-listan en vecka i april 1964. The Beatles låg på de fem första platserna, under samma vecka, samt hade sju andra låtar längre ner på listan. Detta rekord står sig än idag, och gärningen lär aldrig återupprepas. Uppgifter gör även gällande att 60% av all singelförsäljning under denna period var Beatlesutgåvor.

Mitt i allt detta säljer många amerikanska artister oerhört dåligt. Frustrationen blev inte mindre av att de största brittiska banden som hade invaderat listorna i själva verket spelade ”amerikansk musik” och där i hade sina största influenser. The Rolling Stones blues-influenser som hämtats från bland andra Howlin’ Wolf och Muddy Waters, i en mix med deras kärlek till exempelvis Chuck Berry är ett bra exempel. The Beatles influenser var ännu bredare, men även här var Chuck Berry väldigt viktig, tillsammans med tidiga Motown-låtar samt inslag av artister som Little Richard och The Everly Brothers. För George Harrison spelade även Rockabilly en stor roll. Alla dessa stilar härstammar från USA, och jag tror att det var därför George yttrade de där orden ombord Pan Am Flight 101 på resan över Atlanten. Vad har vi här att göra?

I november 1964 släppte Moody Blues sin version av Bessie Banks ”Go now”. Den gick direkt till första platsen i England, och nådde plats nummer tio i USA. Originalet hade inte kommit någon vart utan var mest en obskyr soulsingel.

Vissa versioner av en låt är solklara listraketer redan från scratch, medan andra helt enkelt berättigar sin existens genom att försöka läka krossade hjärtan. Vår kära Bessie är nog själv medveten om i vilken kategori hon hamnar, och jag tror att hon innerst inne är otroligt lycklig över det.